NYHETSBREV

Världsarvet x 3

När man som turist ska besöka Världsarvet Falun åker man oftast till Falu Koppargruva. Väl på plats går man en guidad tur nere i gruvan, tar ett varv bland berättelserna inne på Gruvmuseet, köper en souvenir i butiken innan man därefter beger sig vidare eller återvänder hem. Vad många faktiskt inte vet är att man genom detta standardiserade besöksmönster lämnar en ekvation olöst, eftersom man bara fått uppleva en bråkdel av Världsarvet Falun. Världsarvet består nämligen av två delar till utöver gruvområdet, och det är när man multiplicerar alla dessa tre delar som besöksmålsekvationen blir komplett.


Världsarvet Falun ingår i Bergslagssatsningen Kultur och Turism som ett utvalt bergslagshistoriskt centrum. Falun fick världsarvsstatus 2001 och är alltså enligt Unesco en av drygt 1000 platser i världen som är så viktig att den ska bevaras för all framtid. Falu Gruva var på 1600-talet Sveriges största och modernaste arbetsplats, och hela 70 % av Europas koppar kom från Falun. Den tekniska, politiska och sociala utvecklingen bidrog till stor del av formandet av dagens svenska industrisamhälle. Och även fast själva gruvan är ett helt kapitel för sig dit stora turistströmmar lockas, ingår nämligen två delar till i Världsarvet, - nämligen staden Falun och det omkringliggande bergsmanslandskapet. Något som många turister missar.

Staden var under gruvans storhetstid rikets andra stad,  och i centrala Falun finns idag levande välbevarade trästadsdelar där gruvarbetare, handelsmän och hyttarbetare bodde för mer än 300 år sedan. Här är det enkelt att promenera runt, och i de tre arbetarstadsdelarna Elsborg, Gamla Herrgården och Östanfors finns mycket av den ursprungliga arkitekturen kvar i form av gavelställda rödfärgade hus. I Elsborgs unika miljö kan man b.la. fika och gå på utställning i revykungen Ernst Rolfs födelsehem, en av de mest populära underhållningsartister som har funnits i Sverige med sina glada melodier (Ju mer vi är tillsammans, Bättre och bättre dag för dag m.fl.). En intressant berättelse kopplat till Elsborg, är att stadsdelen låg till grund för att vi har Systembolag i Sverige idag.Gruvarbetarna hade ofta stora familjer att försörja, vilket ledde till ekonomiska bekymmer för kvinnorna i de fall mannen skadades i arbetet eller i värsta fall omkom. För att försörja sig och sina stora familjer, hade kvinnorna rätt att öppna krogar och stadsdelen Elsborg blev med tiden ett mycket krogtätt område. Alkoholkonsumtionen var ett stort problem i Falun och för att få bukt med problemet startades i mitten av 1800-talet Sveriges och världens första alkoholmonopol. All alkoholförsäljning i Falun reglerades och skulle från och med nu ske ansvarsfullt ”i sedlighetens intresse”. Thunströms Köpmansgård i närheten av Östanfors är också en pärla, med en autentisk affär med tillhörande bostadsdel från 1839. Under sommaren lever gården upp med café, musik och guidade visningar, och shoppingen på samma gata levererar ett blandat utbud med alltifrån antikaffärer till inredningsbutiker.Från alla de tre trästadsdelarna är det promenadavstånd till Stora Torget, mittpunkten i Falun med inramning av Rådhuset och Kristine Kyrka. En bit längre bort ligger också Stora Kopparbergs Kyrka, där den välkände gruvdrängen Fet Mats ligger begravd. Allt detta som staden har att erbjuda hör alltså också till Världsarvet, och när gruvan väl hade sin storhetstid låg staden ständigt täckt av tjock roströk från gruvan vilket gjorde livsvillkoren svåra för både människor, växter och djur.

Några mil utanför själva stadskärnan hittar man den tredje delen i Världsarvet, nämligen bergsmanslandskapet. Här lät bergsmän och deras familjer bygga sina ståtliga hem med vackra trädgårdar, som finns kvar än idag. Bergsmännen var jordbrukare och drev hyttor utanför centrala Falun. De ägde andelar i gruvan och hade därför råd att bygga stort där luften inte var lika angripen av rök. Idag är många av bergsmansgårdarna privatägda, men två av dem, Gamla Stabergs Bergsmansgård och Stora Hyttnäs, är öppna för besökare. Vid Gamla Stabergs Bergsmansgård står byggnader, trädgård, hyttområde, odlingsmark och skog är helt intakt. Hyttområdet ramas in av gamla ökenliknande slagghögar, som vittnar om att gruvan hade stor påverkan även på Faluns ytterkanter. Här kan man strosa runt i den vackra terrasserade trädgården, symmetrisk utformad med inspiration från slottet i Versailles men anpassad efter Bergslagens karga jordförhållanden. Idag odlas här köksväxter, kryddväxter, blommor och fruktträd som förekom i Sverige under 1700-och 1800-talet och något som är häftigt är att Staberg är ett av fjorton lokala klonarkiv för fruktträd i Sverige! Allt för att man på ett säkert sätt kan bevara den biologiska mångfalden. Här finns också ett mysigt café, restaurang, gårdsbutik och olika utställningar. Stora Hyttnäs är ytterligare en bergsmansgård med charmig karaktär. Gården ligger i  Sundborn granne med Carl Larsson-gården, och är ett autentiskt högborgerligt och orört sekelskifteshem med en vacker textilkammare. Genom åren har flera kända bergsmän bott på Stora Hyttnäs, b.la.  Lars Gustaf Rathsman som också var en hängiven botaniker. Rathsman lade grunden till att det stora gubbäppelträdet i trädgården ännu hålls vid liv, och det uppges att trädet är ca 350 år gammalt.Namnet gubbäpple har det fått på grund av att även gamla gubbar utan tänder kunde äta av detta äpple.

Sammanfattningsvis består alltså Världsarvet Falun av tre delar. Gruvan, staden och bergsmanslandskapet.En av de bakomliggande idéerna med Bergslagssatsningen Kultur och Turism är just att lyfta fram och multiplicera alla olika faktorer som finns vid ett besöksmål, för att slutligen kunna få ekvationen att gå ihop i form av en produkt. Till Världsarvet Falun kan de som gillar gruvhistorik och kulturmiljöer åka, men också de som intresserar sig för trädgård, arkitektur, natur, måltid och konst kan få många fina upplevelser. Och det är viktigt att synliggöra detta för att skapa ökade förutsättningar för en långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av de industrihistoriska kulturmiljöerna till attraktiva besöksmål som lockar breda besöksgrupper.




Text och foto: Alma Hanser